Palms tripp till Amerika
Det var svårt att få folk till mötena i Skandinaviska klubben inom det Socialistiska Arbetarepartiet i staden Providence på den amerikanska östkusten. Människorna hade fullt upp med annat i det nya hemlandet.
Politik lockade inte. Inte ens
socialismen.
På skämt sade målaren Martin
Jansson att man antingen skulle bjuda på gratis öl och cigarrer eller skriva
till Sverige efter skräddaren August Palm. Det blev det senare.
Året var 1900 och i september kom
agitatorn Palm för en tre månaders ”uppviglingsfärd”, som han kallade det i
boken ”En tripp till Amerika”.
August Palm kunde inte ett ord
engelska, men tog sig fram ändå. Det var det nya Sverige han besökte. Här fanns
hundratusentals svenska emigranter. Han besökte städer, industrier och träffade
fackliga och politiska företrädare. Palm registrerade allt med skarp blick och
penna. Han gav träffsäkra politiska analyser, giltiga även 120 år senare.
Han konstaterade att i ”intet land i världen firar privatkapitalet sådana orgier”, som i USA. ”Man förvånas över, att folket ej för länge sedan gjort slut på eländet”, skriver han vidare.
Han konstaterade att i ”intet land i världen firar privatkapitalet sådana orgier”, som i USA. ”Man förvånas över, att folket ej för länge sedan gjort slut på eländet”, skriver han vidare.
Det råkade vara presidentval den
hösten och Palm var kritisk ”genom det
reklamartade i agitationen får denna icke så litet smak av humbug”.
Han frågade sig varför
arbetarrörelsen har så svårt att få fäste just i Amerika. Vid den här tiden
började socialdemokratin växa till masspartier i Europa, men inte i Amerika.
Bland annat pekade han på landets
storlek, språksvårigheter och det hårda liv som väntade de flesta invandrare. Samtidigt
konstaterade han att möjligheterna att få ett bättre liv trots allt var större
i det nya landet än i det gamla. ”Arbetarmassorna” var mycket rörligare än i
Europa.
Allt detta försvårade facklig och
politisk organisering. Liksom det våldsamma motståndet från storföretagen och
myndigheterna.
August Palm lockade mycket folk och
fick stor uppmärksamhet överallt där han drog fram. Som tack fick han en pokal
med inskriptionen: ”Till AUG.PALM af
Partivänner i Förenta Staterna för godt arbete i Socialismens tjenst 1900.
Workingmen in all countries Unite!”
Det är för mycket sagt att det fanns ett samband. Men faktum är att efter Palms besök blev det ett uppsving för den socialistiska rörelsen.
Det är för mycket sagt att det fanns ett samband. Men faktum är att efter Palms besök blev det ett uppsving för den socialistiska rörelsen.
En av de ”goda partivänner” som
Palm skrev om i boken var järnvägsarbetaren och fackföreningsmannen Eugene Debs.
Under fem val, 1904-1920, ställde han upp som presidentkandidat för det nybildade
socialdemokratiska sedermera socialistiska partiet.
Sitt bästa resultat nådde han 1912
med över en miljon röster (sex procent). Det är, talande nog, än i dag den
bästa noteringen för ett socialistiskt/socialdemokratiskt parti i USA.
I samband med första världskriget
och den starka motreaktionen från staten och företagen under 1920-talet
försvagades både den fackliga och politiska arbetarrörelsen.
Under 1930-talet blev det i stället
demokraten Franklin Roosevelt som med sin New Deal genomförde ett radikalt
reformprogram med höjda skatter, erkännande av fackföreningarnas
förhandlingsrätt och insatser mot arbetslösheten. Till innehållet
socialdemokratiskt, men utan ideologisk etikett.
Eugene Debs parti tynade bort, men
han är ändå den nuvarande presidentkandidaten och demokratiske socialisten
Bernie Sanders stora förebild.
Sanders har dock insett att han
inte skulle ha en chans om han som Eugene Debs och dennes efterföljare
kandiderade i ett presidentval för ett tredje, socialistiskt parti, vid sidan av
demokrater och republikaner. Därför ställer han upp för Demokraterna även om
han inte ens är medlem där.
Vägvalet att verka inom
Demokraterna gjordes av en annan av den amerikanska vänsterns stora
företrädare, Michael Harrington. Trött på splittring och tjafs var han med och
bildade Democratic Socialists of America, DSA, i början av 1980-talet. Harrington
närmade sig den europeiska socialdemokratin och hade goda kontakter med de
svenska socialdemokraterna.
I dag är DSA, numera dock mer
vänstersocialistisk än socialdemokratisk, en viktig del i den stora rörelse som senator Bernie Sanders skapat.
Hur det går är för tidigt att säga.
Men målare Martin Jansson, som kom på idén att kalla på August Palm, skulle nog
varit imponerad av uppslutningen på mötena.
Tommy Svensson
Fotnot: Enstaka exemplar av August
Palms bok kan köpas via bokbörsen.se