Skarp analys av det ryska hotet

 

 

”Hotet från Ryssland” är en angelägen, upplysande – och inte minst uppfordrande bok.

Under pandemin var det Folkhälsomyndigheten med Anders Tegnell i spetsen som förklarade hur vi ska bete oss för att drabbas så lindrigt som möjligt. 

Efter Rysslands fullskaliga anfall mot Ukraina har de efterträtts av en rad militära experter som gör analyser av kriget och vad det kan betyda för oss.

Oscar Jonsson är en av dem, doktor i krigsvetenskap och lämpligt nog specialiserad på rysk krigsföring. 

Han förutspådde att den ryska ansamlingen av styrkor vid Ukrainas gräns verkligen var en förberedelse för ett anfall i stor skala och inte bara skrämsel. 

Nu har han utkommit med boken ”Hotet från Ryssland” där ett viktigt budskap är att detta hot inte är enbart militärt utan betydligt bredare än så. Det handlar också om spioneri, cyberattacker, informationskrigföring och ekonomiska hot.

Hans svar på frågan om Ryssland verkligen är ett hot även mot vårt land är ja. Den intressanta frågan är i stället hur.

Hotbilden är främst icke-militär – men med det militära hotet i bakgrunden, skriver han.

Om dessa andra medel för påverkan, sabotage och att sprida oro handlar en stor del av boken. Det är en nyttig påminnelse om hur mycket Ryssland satsar på denna form av krigföring och hur långt efter vi tyvärr ligger mär det gäller att försvara oss.

Det är långsiktigt och syftar till att sakta men säkert underminera beslutsamheten och enigheten att stå emot Ryssland, påpekar han. 

Men det yttersta syftet med detta liksom krigen mot Tjetjenien, Georgien och nu Ukraina är att behålla den egna makten. Ryssland ska under inga villkor ”drabbas” av de så kallade färgrevolutionerna där folken gått ut och krävt demokrati och öppenhet. Därför måste exemplen på folkliga revolter krossas – tillsammans med den inhemska oppositionen. Ryssland anser sig därför ha rätt till ”buffertstater” som de kan kontrollera för sin egen säkerhet.

Men kriget mot Ukraina då – hur ska det sluta?

Avgörande är om Ukraina får tillräckligt med vapen från väst för att under de närmaste månaderna kunna pressa tillbaka de ryska inkräktarna. Men det finns mörka moln på himlen.

Ryssland kan komma att mobilisera upp till 740 000 nya soldater under detta år. 

Och författaren påpekar att Ryssland historiskt vinner krig genom kvantitet och uthållighet. Hittills har den ryska ledningen visat föga hänsyn till hur många ryska liv de förlorar, men hur länge kan det hålla i sig?

Det frågan lämnar han öppen. Det ger åtminstone mig en klump i magen. 

”Hotet från Ryssland” är en angelägen, upplysande – och inte minst uppfordrande bok.

Tommy Svensson

 

Hotet från Ryssland

Oscar Jonsson

Mondial förlag

 

Inget fel att känna saknad

2023-04-03 10:49:32

”Sverige ska bli mer som Sverige” är temat nu när Socialdemokraterna i opposition ska forma en ny politik, med ambitionen att stärka samhällsgemenskapen. 

Katarina Barrling och Cecilia Garme söker också efter något som flytt i sin bok ”Saknad. På spaning efter landet inom oss.” 

De startar letandet på en precis plats; ”Följ järnvägsrälsen från Fagersta norrut, över dalagränsen, upp längs sjön Barken till den lilla avstigningsplatsen i Vanbo, sju kilometer söder om bruksorten Smedjebacken.”

När vi är framme är tiden 1930-1950-tal och på det så kallade ”Snillepanget” samlades vad de beskriver som folkhemmets intellektuella elit, politiker, författare och tidningsfolk med Herbert Tingsten i spetsen. 

Han får boken igenom, med gott sällskap av den franske filosofen Voltaire, personifiera den överhetens intelligentsia som slåss mot dumhet och anpasslighet i fullkomlig övertygelse om att alltid ha rätt. 

Men vad händer om något ändå går fel? Och om denna insikt bygger på en känsla av saknad, kanske efter samhörighet och värde, eller att tillhöra förlorarna i en samhällsutveckling man inte kunnat påverka?

Deras budskap är att det är ok att titta bakåt. Vi behöver inte alltid med stålblick vara vända mot framtiden. Särskilt inte om känslan är att det är något vi förlorat, något vi saknar. 

Samhället byggs inte enbart med ingenjörskonst. Det som ska hålla oss samman är även kultur och historia, ett ”tidsdjup” som sträcker sig längre än våra egna liv.

Barrling och Garme för ett välgörande lågmält resonemang boken igenom om hur Sverige har förändrats de senaste decennierna. Det handlar inte bara invandringen, utan även om globalisering, teknikskiften och social och kommersiell utarmning av bruksorter och småstäder.

Då är det inte konstigt att man längtar bort någon gång. Eller drömmer om ungdomens lyckliga gatan. ”Att känna saknad efter det gamla när ens lilla samhälle på kort tid fått en helt ny befolkningsprägel är faktiskt inte ett dugg konstigt”, skriver de.

Författarna har inga lösningar att erbjuda. De konstaterar bara att det är ”ofrånkomligt att en stor samhällsförändring väcker känslor” och att ”saknad är en sådan känsla”.

Jag är säker på att de arbetsgrupper som Socialdemokraterna tillsatt för att formulera sin nya politik får Barrlings och Garmes bok som ett av sina underlag för diskussion.

Tommy Svensson

 

Saknad. På spaning efter landet inom oss.

Katarina Barrling och Cecilia Garme

Mondial förlag