Ska Florida avgöra valet igen?

MIAMI. - Vi vann, jublade publiken på Burgers & Beers joint och sträckte händerna i luften efter den sista presidentvalsdebatten.

De käkade upp sina Clintonburgare, specialgjorda för kvällen, svepte ölen och gick ut i den ljumma kvällen på södra Miami Beach.

Jo, Hillary Clinton vann debatten och ser ut att ha en säker ledning. Men det är inte över. 

I dörren ropade folket från demokraternas lokala kampanj, som bokat stället, att de behöver fler frivilliga. Med drygt två veckor kvar till valdagen handlar det bara om en sak – att få folk att rösta!

Få vet det bättre än de i Florida. Här förlorade Al Gore mot George Bush med drygt 500 röster i ett avgörande valdistrikt. Vid förra valet vann Barack Obama med knappt 75 000 röster – i en stat med 20 miljoner invånare.

Florida är den största och viktigaste av de så kallade sving-staterna, det vill säga en handfull delstater där valutgången inte är given på förhand. Den som segrar här, tar hem Floridas alla 29 elektorsröster – och har en bra chans att vinna hela valet.

Även denna gång kan det bli en rysare. Opinionsmätningarna visar en knapp men osäker ledning för Hillary Clinton över republikanernas Donald Trump. Precis som hela USA är Floridas politiska karta tydligt uppdelad. Den norra delen av staten domineras av äldre vita och är starkt konservativt som den övriga amerikanska södern. Södra Florida är liberalare, mer tolerant och har stor andel spansktalande och afroamerikaner.

- Vi måste leverera massor av röster för att väga upp norra Florida, säger en i ledningen för Clintonkampanjen. Han är orolig för att många inte bryr sig om att rösta eftersom Hillary tycks ha ett säkert försprång nationellt.

Han erkänner inofficiellt att det är ett problem för kampanjen att man inte har ett lockande och kärnfullt tema, som Obamas ”change” och ”yes, we can”. Det är svårt att väcka entusiasm för en kandidat som många talar om som den ”minst dåliga”. 

Hillary Clintons låga popularitet måste ses mot bakgrund av trettio års förtalskampanj och en uppenbar antifeministisk attack på henne från den amerikanska högern. Hennes tillkortakommanden är ingenting mot Donald Trumps vulgära uppträdande och grova utspel – senast att valet är riggat och att han vägrar säga att han kommer att acceptera resultatet om han förlorar.

Många är rädda för vad som ska hända om Trump vinner. Nu tycks oron vara nästan lika stor för följderna om han förlorar. Ska han mana till uppror? På hans möten talas om revolution och att blod ska flyta. 

Att det ändå är jämnt kan förklaras med att USA numera är så extremt polariserat. Partierna kan ställa upp med vem som helst och ändå få sina 40 procent.

Trots att Trump är i öppen konflikt med sitt parti säger praktiskt taget alla som identifierar sig som republikaner att de ska rösta på honom. Och det finns en jordmån för hans populistiska budskap. 

- Många har fått det ekonomisk sämre. Inget tvivel om att han slår an hos någonting även hos arbetare som brukar rösta demokratiskt, säger en fackföreningsledare. Men det gäller knappast dem som är fackligt organiserade. 

Jag tar en buss och reser genom nedgångna och schabbiga småorter, det USA som lever sida vid sida med rikedomen och lyxen i ”solskensstaten Florida”. Luggslitna människor vars ansikten och kroppar vittnar om ett hårt och strävsamt liv, unga latinos som ännu hoppas på den amerikanska drömmen.

Det är dessa som nu ska nås med budskapet om att de ska gå och rösta. Annars blir det ingen ny segerfest på Burgers & Beers joint på valkvällen den 8 november.

Krönika i Dagens Arena 23 oktober