Den första september 1900 började den socialistiske
agitatorn August Palm sin resa till Amerika. Med emigrantångaren ”Cymric”, som
avgick från Liverpool, anlände han den sextonde september till New York.
August Palm hade svarat ja på en inbjudan från Skandinaviska
klubben inom Socialistiska Arbetarepartiet i Providence, Rhode Island. Klubben
hade svårt att värva medlemmar och diskuterade olika uppslag för att få fart på
verksamheten.
Målaren Martin Jansson, som utvandrat från Blekinge,
föreslog mest på skämt att klubben ”antingen skulle bjuda på gratis öl och
cigarrer eller skriva till Sverige efter skräddaren August Palm”.
Det var så Palm kom på sin drygt tre månader långa
”uppviglingsfärd” i Amerika. Han sammanfattade sina intryck i en bok med den
anspråkslösa titeln ”Ögonblicksbilder
från en tripp till Amerika”. Den kom ut i mars 1901 och finns att läsa här.
Boken är fascinerande. Inte bara för detaljrika och levande
berättelser om resan och intrycken vid mötet med USA. Han kan inte ett ord
engelska, men det är å andra sidan till det nya Sverige han kommer. Överallt
träffar han fackföreningsmän och socialdemokrater, många gamla bekanta, som
utvandrat till USA. Vid den här tiden fanns en miljon svenska emigranter i
landet.
Ibland presenterar han sig som reporter för tidningen
Social-Demokraten, men det är som agitator han reser. Till sin egen förvåning
är det fullt hus nästan överallt där han kommer på sin turné.
Med sig hem har han en pokal med inskriften ”Till Aug.Palm af Partivänner i Förenta
Staterna för godt arbete i Socialismens tjenst 1900. Workingmen in all
countries Unite!
Han är skarp i sin kritik av den amerikanska kapitalismen. ”I intet land i världen firar privatkapitalet
sådana orgier, som just i den stora republiken på andra sidan oceanen”. Detsamma
gäller politiken.
Han hamnar i presidentvalskampanjen 1900 (den republikanske
presidenten McKinley återvaldes) och skriver: ”Den enda ljusglimten i all korruption och i allt det elände, som
existerar i denna ”fria” republik, är att en stor del av folket äntligen börjar
genomskåda humbugen.
Han tror på Amerika. ”Den
amerikanska nationen är en stor
nation”. En dag ska den vakna, är hans övertygelse.
Slående är hans analys av varför arbetarrörelsen har svårt
att få fäste. Han pekar på landets storlek, den oerhörda arealen försvårar en
planmässig och organiserad agitation. Vidare det ständiga tillflödet av nya
invandrargrupper, rörligheten och möjligheten att slå sig fram på egen hand.
Han tillägger problemet med att socialisterna är splittrade i flera små
avdelningar så att de ännu inte spelar någon roll i valen.
Nästan 120 år senare är August Palms beskrivning av det
amerikanska samhället och politiken påfallande giltig. Religiöst hyckleri,
pengarnas och storföretagens makt, tillbakapressade eller krossade
fackföreningar. Någon arbetarrörelse eller socialdemokrati att tala om fick USA
aldrig.
Kanske håller något på att hända. Undersökningar visar att socialism
inte längre är ett fult ord bland unga i USA. En anledning är att det både av
anhängare och av motståndare gjorts synonymt med begrepp som fri hälsovård,
gratis universitet, fackliga rättigheter, minimilöner man kan leva på med mera.
Det finns ett nyvaknat demokratisk socialistiskt nätverk,
DSA, som verkar inom det demokratiska partiet och som på något år ökat antalet
medlemmar från 6 000 till 50 000. Mycket tack vare oberoende socialisten Bernie
Sanders uppmärksammade kampanj för att bli Demokraternas kandidat i det senaste
presidentvalet.
August Palm hade inte räknat med kvinnorna (och
minoritetsgrupper) som politisk kraft. Om Demokraterna lyckas vinna
kongressvalet den 6 november beror det av allt att döma på kvinnornas
deltagande i politiken. Det kanske inte är en seger för socialismen, men för
anständigheten.
Att det blåser en viss vänstervind i dagens USA framgår av
SvD-journalisten Karin Henrikssons intressanta nya bok ”Vänstern i USA” (förlag
Lind & Co).
Ett uttryck för det var att den 28-åriga DSA-medlemmen Alexandria
Ocasio-Cortez sensationellt vann ett av demokraternas primärval inför
kongressvalet den 6 november. Hon blev snabbt en nationell celebritet som vänsterns
nya stjärna, både i
stil och substans. Sedan dess har hon turnerat landet runt för att ge stöd
år andra progressiva kandidater.
Kanske kan man kalla det en ”uppviglingsfärd” i August Palms
anda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar