Hillary Clinton är den första kvinna som
utsetts till presidentkandidat i något av de större partierna. Med segrarna i tisdagens primärval
i bland annat Kalifornien säkrade hon det antal delegater som behövs för att
nomineras vid demokraternas konvent den 27 juli.
Hon har varit First Lady under maken Bill
Clintons åtta år som president. Om hon vinner höstens val blir hon USA:s första
kvinnliga president – efter 240 år och 44 män.
Förmatcherna är undanstökade, med undantag för
ett betydelselöst primärval i Washington DC kommande tisdag. Nu väntar den
verkliga kampen – mot republikanen Donald Trump.
Först måste såren läkas efter den hårda striden
mot den oväntat framgångsrike Bernie Sanders, socialisten som entusiasmerat
miljoner väljare med sitt tal om ”en politisk revolution”.
Han står under hårt tryck från demokraternas
ledning att stiga åt sidan nu när chansen att vinna är borta. Men Sanders tänker kämpa vidare, kanske ända till konventet.
President Barack Obama har hållit sig neutral
under den långa primärvalskampanjen, men väntas nu spela en mer aktiv roll när
Clintons seger är klar. Sanders har ett starkt kort när han med all säkerhet
kräver att få inflytande över partiets valprogram. Han har skapat en politisk
massrörelse som överraskat alla bedömare och han har vridit debatten inom
partiet till vänster.
Hillary Clinton behöver Sanders anhängare för
att vinna presidentvalet. Problemet är att hon är illa omtyckt av många av dem.
De unga ”sandernisterna” lockas knappast av Trump, men kanske struntar i att
rösta. Till de äldre väljarna, framför allt arbetargrupper, som gillat Sanders
kritik av globalisering och frihandel, har den republikanske kandidaten redan
sträckt ut en hand.
Hillary Clinton måste inte bara stå emot den
kanonad av smädelser och angrepp som väntas från den populistiske Trump. Hon
måste också övertyga de många väljare som ser henne som en del av det
etablissemang de misstror.
Först när hon lyckats med detta har hon
krossat glastaket också i Vita huset.
Tommy Svensson
Fotnot:
Två kvinnor har varit vicepresidentkandidater, republikanen Sarah Palin 2008
och demokraten Geraldine Ferraro 1984. Båda förlorade dock. Den förste kvinna
som på allvar försökte bli presidentkandidat för ett de stora partierna var den
afroamerikanska kongressledamoten Shirley Chisholm 1972. Hon var inte i
närheten av att vinna men fick ändå tio procent av rösterna och banade väg för
bland andra Hillary Clinton.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar